Magnus Flinck var åren 1799-1810 domare i Bjäre, Södra Åsbo och Norra Åsbo härader. Den juristutbildade domaren hade vid den tiden titeln häradshövding.
Magnus Flinck levde 1758-1814. Han var son till en kronolänsman, vilket motsvarar polis och åklagare idag. Magnus Flinck läste juridik i Lund. Han ansågs vara kunnig och begåvad och kallades till och med ”juridisk-teoretiskt orakel”. För att inte vara adelsman gjorde han en på den tiden ovanligt snabb karriär.
År 1810 blev Magnus Flinck lagman i Skånska lagsagan. Titeln lagman används nu av den domare som är chef för en tingsrätt, men då var det titeln för domaren i en mellaninstans mellan häradsrätt och hovrätt.
Magnus Flinck arbetade med förslag till förändringar av utsöknings-och rättegångsbalkarna, som är de lagar som reglerar rättegång och utmätning. Han arbetade också med att översätta svensk lag till tyska, eftersom Sverige fram till i år 1815 hade besittningar i norra Tyskland (svenska Pommern).
Genom sin andra hustru Gunilla Lindros kom Magnus Flinck att bo på Vegeholms slott. En målning av familjen gjordes i slottsparken där år 1806 av Anders Johan Hansson.
Som domare i tre härader behövde Magnus Flinck sigill för vart och ett av häraderna. Under hans tid som häradshövding skaffades tre sigill som sitter ihop i samma sigillstamp. Bjäre, Södra Åsbo och Norra Åsbo härads vapen finns på var sin sida av sigillstampen. Sigillen användes bl.a. när domar utfärdades och skickades till parterna och när akter skickades till högre domstolar.
