Johan Bååth

Johan Bååth föddes år 1870 i Norrköping och var son till justitierådmannen Thure Martin Bååth.

Efter juristexamen vid Uppsala universitet följde flera yrkesuppdrag som bidrog till den breda juridiska kompetensen. För att nämna några: extra ordinarie notarie vid Stockholms rådhusrätt år 1899, utnämning till assessor vid Svea hovrätt 1907 och tjänster som hovrättsråd och revisionssekreterare 1909.

År 1911 blev Johan vald till borgmästare i Helsingborg, en post han behöll i 25 år.

Intresset för föreningsliv och sociala frågor var stort. Han var engagerad i åtskilliga föreningar och kommittéer. Han startade även nya som till exempel Turisttrafikföreningen och Helsingborgs trädgårdsförening. Turisttrafikföreningen kom att bli föregångaren till Helsingborgs turistbyrå.

Det sociala engagemanget utmärkte sig i styrelsen för vanföreanstalten som var en yrkesskola för elever med funktionsnedsättning. Han var också ordförande i styrelsen för statens tvångsarbetsanstalt för kvinnor samt vårdanstalt för kvinnliga alkoholister i Landskrona.

Det fanns även ett musikintresse. Johan var en av stiftarna och även ordförande i styrelsen för Aktiebolag Hälsingborgs konserthus som 1932 kunde inviga nuvarande byggnad.

Under karriären hade Johan parallella statliga uppdrag. Under första världskriget verkade han som krigsdomare. När kriget var över blev Johan ordförande i krigslagstiftningskommittén med mål att modernisera och humanisera krigs-lagstiftningen. Frågan om krigslagstiftningen var komplex och debatterades under många år.

Trädgårdsmästaren Bååth

Borgmästare Johan Bååth hade ett stort trädgårdsintresse. Därför var det inte konstigt att han fotograferades i trädgården intill villan som han lät uppföra 1924, den s.k. ”Borgmästargården” på Matthias Gülichs gata vid Pålsjöskog.

Bååth var en engagerad föreningsmänniska. Helsingborgs trädgårdsförening grundades på Bååths initiativ år 1916 och är idag fortfarande en aktiv förening.

Intresset för trädgård och grönska i städerna hade främjat starten av trädgårdsföreningar runt om i Europa och Sverige. Men den övergripande anledningen till initiativet var den rådande bristen på livsmedel. Då första världskriget rasade nere på kontinenten rådde knapra år även här hemma. Att få helsingborgarna intresserade av trädgårdsodling skulle bidra till en säkrare och mer stabil livsmedelsförsörjning.

Även de rent estetiska vinsterna lyftes fram i stadgarna. Odlandet skulle alltså inte bara ge ekonomiska och hälsomässiga fördelar utan också resultera i ett vackrare Helsingborg.