Domstolens
släktträd och heraldik
Det område som i dag ingår i Helsingborgs tingsrätts domkrets har sitt ursprung i fyra härader.
Det är Luggude, Södra Åsbo, Norra Åsbo och Bjäre härader.
Släktträdet
I dag ingår nio olika kommuner med cirka 300 000 personer i Helsingborgs tingsrätts domkrets. Så har det inte alltid varit.
Genom åren har det funnits häradsrätter runt om i nordvästra Skåne, ofta belägna ganska centralt inom respektive härad. Vid flera tillfällen har fördelningen omorganiserats så att flera härader haft en och samma häradshövding, exempelvis Magnus Flinck.
Den största förändringen skedde 1971 då häradsrätter och rådhusrätter slogs samman och omvandlades till tingsrätter. Bilden intill visar de olika domsagornas väg till att bli en del av Helsingborgs tingsrätt.
Klicka för större bild
Luggude
Häradsnamnet Luggude är känt som Liudguthæeret på 1250-talet och härstammar från ett namn för skördegudinnan Fröja.
Luggude härads vapen anses numera vara i blått fält ett svävande andreaskors av silver. Det har inte fastställts av Kungl. Maj:t. Av gamla sigillavtryck att döma har det ursprungligen varit fråga om två korslagda stavar, sannolikt avsedda som symboler för den dömande makten.
Bjäre
Häradsnamnet är belagt som Biargahered år 1201. Det sannolikt är bildat av ordet berg och syftar på bergsbornas härad, det vill säga de som bor på och vid Hallandsås.
Vapnet blasoneras: “I rött fält en i fotsid dräkt klädd, stående kvinnogestalt av guld, krönt med en blå krona och hållande i högra handen en uppslagen blå bok, i den vänstra en blå palmkvist.” (Kungl. Maj:ts fastställelse den 16 december 1955.) Kvinnan är ett lokalt helgon S:ta Tora. Palmkvisten är en symbol för fred.
Södra Åsbo
Häradsnamnet är belagt som Asboheret sundræ ca år 1300 och Syndreasboheret år 1323. Namnet syftar på de som bor vid (söder om) Söderåsen.
Vapnet blasoneras: “I fält av guld en störtad grön inböjd spets, på vardera sidan åtföljd av en grön bokkvist.” (Kungl. Maj:ts fastställelse den 9 december 1955.) Både Södra Åsbo och Norra Åsbo hade på 1500- och 1600-talen ett djur i sigillen, troligen en åsna. I Södra Åsbo tolkades den dock så småningom som en björn. Från 1733 förde båda häraderna i sigillen en dalgång med skog på sidorna, och på 1950-talet gjordes skillnad mellan detaljer i de båda häradernas vapen. Vid bondetåget användes vapnet med björnen.
Norra Åsbo
Häradsnamnet är belagt som Asboheret nørræ ca år 1300 och Norraasboheret år 1343. Namnet syftar på de som bor vid (norr om) Söderåsen.
Vapnet blasoneras: “I grönt fält, bestrött med boklöv av guld, en störtad inböjd spets av guld.” (Kungl. Maj:ts fastställelse den 14 december 1951.) Både Södra Åsbo och Norra Åsbo hade på 1500- och 1600-talen ett djur i sigillen, troligen en åsna. I Norra Åsbo tolkades den dock så småningom som ett lodjur. Från 1733 förde båda häraderna i sigillen en dalgång med skog på sidorna, och på 1950-talet gjordes skillnad mellan detaljer i de båda häradernas vapen. Vid bondetåget användes vapnet med lodjuret.
Bondetågsfanor
Häradsfanor tillverkades vid ett första tillfälle år 1711 och sedan på nytt i samband med bondetåget 1914. Vid bondetåget tillverkades också häradssköldar.
Guvernören över Skåne, greve Magnus Stenbock, lät år 1711 beställa 46 fanor, två för varje härad. Fanorna, som häradsborna fick bekosta, skulle för varje härad förvaras i den kyrka som låg mitt i häradet. Troligen finns endast två av dessa fanor bevarade, nu i Livrustkammaren. Fanorna var försedda med häradsvapnet och med en vers för varje härad.
I samband med det s.k. Bondetåget 1914, den försvarsvänliga opinionsyttringen med uppvaktning av Gustav V, togs nya häradsfanor fram. Dessa försågs med häradsvapnet på ena sidan och häradets vers på andra sidan och målades av dekorationsmålaren Svante Thulin i Lund. Samtidigt tillverkades metallsköldar med häradsvapnet. Efter bondetåget skänktes fanor och sköldar till respektive tingshus, och vissa skänktes senare vidare till museer eller hembygdsföreningar.
Bjäres och Södra Åsbos fanor tillhör Helsingborgs tingsrätt. Södra Åsbos är deponerad i Ängelholms hembygdsmuseum. De båda sköldarna för dessa härader finns i Helsingborgs tingsrätt. Norra Åsbos fana och sköld följde med Klippans tingsrätts rättssalsinredning till rättegångssalen vid Juridiska fakulteten i Lund. Luggude härads sköld finns i Helsingborgs tingsrätt men det är okänt om fanan finns bevarad och var den i så fall befinner sig.