Borgmästarsonen skapade rådhusets statyer
En intressant detalj gällande byggandet av det nya rådhuset berör Erik von Stockenströms son, Albert. Trots att sonen kom att välja en helt annan yrkesbana än fadern möttes deras karriärvägar när rådhusets fasader skulle utsmyckas. Albert hade nämligen satsat på en konstnärskarriär, ett yrkesval som till en början inte fallit helt i god jord hos borgmästarfadern.
Albert von Stockenström ansågs tidigt som en lovande konstnär och efter studier vid Konstakademin i Stockholm arbetade han från 1892 som konstnär i Paris. 1894 fick han så uppdraget att utföra de fyra bronsstatyer som idag pryder rådhusets södra och västra sida. Detta var givetvis inte helt okontroversiellt i relation till att han var son till stadens borgmästare som tillika satt som ledamot i rådhusbyggnadskommittén. Efter att Alberts tidigare lärare, den kände skulptören och professorn John Börjesson, rekommenderat honom för uppdraget svalnade dock kritiken. Den i rubriken citerade artikeln i Helsingborgs dagblad från 1896 är en enda lång och hyllande recension av Alberts färdiga arbete. Här konstateras att skulpturerna och arkitekturen ”på ett förträffligt sätt komplettera varandra”. Skribenten lyfter också fram det positiva i Alberts lokala förankring och hans bakgrund som ”Helsingborgsbarn”.
Familjens konstnärliga bakgrund
Konstintresset i borgmästarfamiljen går att spåra till Alberts mor, Emerentia von Stockenström (född Sohlén), som under 1890-talet började få nationell uppmärksamhet för sin skicklighet som textilkonstnär. I motsatts till fadern uppmuntrade och stöttade Emerentia sonen i hans konstnärskap. Alberts konstnärliga anlag visade sig redan i skolåldern men övriga skolstudier försummades i takt med att konstintresset tog över. Alberts skoltid vid läroverket i Helsingborg blev mycket svår. Kvarsittning, extra sommarläsning och två år i varje klass var inget som uppskattades av fadern, som vid sidan av borgmästartiteln också var inspektör vid läroverket. Albert upplevde fadern som hård, kände sig missförstådd och utpekad som familjens svarta får. Efter att först ha fått lämna läroverket i förtid och efter ett försök att utbilda sig inom byggnadsteknik skrevs Albert så slutligen in vid Konstakademin.
Konstnärsutbildningen i Stockholm och tiden i Paris blev till en början en framgång för Albert. I den franska huvudstaden studerade han för den kände skulptören Antoine Bourdelle och umgicks med storheter som August Strindberg, Paul Gauguin och Auguste Rodin. Det var också under tiden i Paris som han fick uppdraget att smycka Helsingborgs rådhus.
Bitterhet och avoghet mot Helsingborg
I början av 1900-talet återvände Albert till Sverige och Helsingborg men dessvärre gick den förväntat framgångsrika konstnärskarriären i stå. Av olika anledningar uteblev de offentliga uppdragen och i vissa fall är det något oklart varför. Han vann exempelvis en tävling gällande en utsmyckning av det nya riksdagshuset i Stockholm men uppdraget gick ändå till en annan konstnär.
Frustrerad över bakslagen upplevde han sig motarbetad och sviken. Motgångarna bidrog till att Albert efterhand också började känna en bitterhet och avoghet mot Helsingborg. Han ansåg sig aldrig ha fått det erkännande han tyckte sig förtjäna, inte minst som upphovsman till rådhusets statyer. Utan egentlig inkomst och efter båda föräldrarnas död försörjdes han en tid av sina syskon. Efter flera år av alkoholism, depression och av okänd hemvist avregistrerades Albert 1911 från folkbokföringen. År 1920 folkbokfördes han dock i småländska Ljungby där han fram till sin död 1954 främst kom att verka som landskapsmålare. Postumt har Alberts konst fått ett större erkännande och många av hans verk finns idag på Ljungby Museum.
