Domstolens historia

Helsingborgs tingsrätt

Luggude häradsrätt

I början av år 1680 infördes svensk rätt i Skåne. Tidigt under 1680-talet utgjorde Luggude och Bjäre härader en domsaga.

År 1691 delades domsagan och Luggude bildade istället tillsammans med Rönnebergs och Onsjö härader en domsaga. Denna indelning varade fram till år 1851 då Luggude blev en egen domsaga.

År 1896 flyttade Luggude häradsrätt in i ett nybyggt tingshus i centrala Helsingborg, tidigare hade häradsrätten haft sina lokaler i Mörarp.

En äldre länga och ett lite nyare hus i vinkel. — Luggude härads två tingshus i Mörarp. Det äldsta närmast kameran användes 1704–1828. Det nya huset i bakgrunden användes 1828–1896. Fotot är taget 1935 av Mårten Sjöbeck.

Luggude häradsrätt vid sin sista och omdiskuterade placering på Kaliforniegatan, på Söder i Helsingborg.

Rådhusrätten i Helsingborg

Helsingborgs första rådhus omnämns år 1511 under tiden då Helsingborg fortfarande var en del av det danska riket. Detta första rådhus förstördes år 1679 när danska trupper behövde platsen för militära ändamål. Från år 1679 och under tjugo år framåt hyrde rådhusrätten in sig hos olika borgare i staden.

År 1761 lyckades staden köpa en fastighet som man tidigare hade hyrt för domstolens räkning. För första gången sedan 1679 hade domstolen därmed åter en egen byggnad. Allt eftersom tiden gick blev fastigheten mer och mer nedgången och en ny domstolsbyggnad uppfördes.

Staden byggde rådhus

År 1798 stod ett nytt rådhus färdigbyggt vid Stortorget i Helsingborg. Detta rådhus användes under omkring hundra år – fram till år 1897 då ett nytt stort rådhus byggdes alldeles intill den äldre domstolsbyggnaden.

Detta nya rådhus är det som även idag är Helsingborgs rådhus, dock flyttade domstolen år 1971 – i samband med den s.k. tingsrättsreformen – in i ett nytt hus alldeles intill Luggude Häradsrätts gamla byggnad.

Här satt domstolen fram till år 2005 då domstolen åter flyttade till nya lokaler – denna gången till adressen Konsul Perssons Plats 1, ett stenkast från den tidigare adressen.

Källa: Domsagohistorik, Helsingborgs tingsrätt, del av Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007, av Elsa Trolle Önnerfors

Det gamla rådhuset i Helsingborg låg där Magnus Stenbock i dag står staty. Huset revs när det nya rådhuset var färdigt.

Bild på dagens rådhus i Helsingborg, som nu inrymmer Helsingborgs ledande politiker och tjänstemän och inte längre domstolen.

Ängelholms tingsrätt

Ängelholm grundades år 1560. År 1675 beslutades i en kunglig resolution att en domstol (en byrätt) skulle inrättas i Ängelholm och att man inte längre skulle lyda under Bjäre häradsrätt.

När svensk rätt infördes år 1680 omvandlades domstolen till en kämnersrätt. Från början lydde kämnersrätten under Skånes landsting men år 1689 hamnade den istället under Helsingborgs rådhusrätt.

Ängelholm blev stad

Ängelholmarna ville gärna att Ängelholm skulle få en egen rådhusrätt men fick vänta på detta fram till år 1767 då staden fick fullständiga stadsrättigheter. Fram till år 1775 då staden bekostade ett eget rådhus hölls förhandlingar i olika hyrda lokaler runt om i staden.

När rådhuset skulle tas i bruk upptäcktes en rad brister med byggnaden. Plötsligt ville man inte längre ha huset utan sålde det. Under några år användes huset som privatbostad. År 1788 flyttade rådhusrätten dock in igen och stannade kvar i huset fram till år 1896 då domstolen flyttade in i det s.k. Hjortska huset, ett hus som donerades av häradshövdingen Fredrik Hjort.

Gamla rådhuset i Ängelholm vid Stortorget. Vykort från Ängelholmsbygdens lokalhistoriska förenings samlingar.

Hjortska huset som låg på Storgatan 38 i Ängelholm. Det är det låga huset intill Hotel Thor. Vykort från Ängelholmsbygdens lokalhistoriska förenings samlingar.

Tingsrätten bildas

Rådhusrätten i Ängelholm (Bjäre och Södra Åsbo domsaga) fanns kvar till år 1948, då staden lades under landsrätt. Nästa stora ändring kom år 1971 i samband med en större reform som innebar att rådhusrätter och häradsrätter slogs samman och bildade tingsrätter. Södra Åsbo och Bjäre domsagor bildade då istället Ängelholms tingsrätt och denna inhystes i domstolsbyggnaden från 1861.

Samtidigt fanns häradsrätten

I Ängelholm fanns även en domstolsbyggnad till häradsrätten för Södra Åsbo och Bjäre sedan år 1820. I mitten av 1800-talet fördes vissa diskussioner om att flytta domstolsbyggnaden till Förslöv eller Grevie. Så blev det dock inte utan istället bestämdes år 1858 att en nytt tingshus skulle uppföras. År 1861 stod det nya tingshuset klart. År 1878 slogs Bjäre och Södra Åsbo ihop till ett tingslag. Norra Åsbo bröts ut och fick istället tingsställe i Klippan.

När svensk rätt infördes på 1680-talet delade Norra och Södra Åsbo härader en häradsrätt. År 1691 tillkom Bjäre härad. Tingsställena fanns i Ängelholm (Bjäre), Åstorp (Södra Åsbo) samt Åby som sedan blev Klippan (Norra Åsbo). Tingshuset i Åstorp uppfördes år 1690 och låg mitt i en vägkorsning.

Källa: Domsagohistorik, Ängelholms tingsrätt, del av Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007, av Elsa Trolle Önnerfors

Södra Åsbo och Bjäre tingshus i Ängelholm, byggt 1861. Okänt när fotot är taget. Vykort från Ängelholmsbygdens lokalhistoriska förenings samlingar.

Ängelholms tingsrätt sedan det byggts på med ytterligare en våning. Foto taget cirka 1930. Vykort från Ängelholmsbygdens lokalhistoriska förenings samlingar.

Klippans tingsrätt

Rättsväsendet försvenskades i Skåne på 1680-talet. År 1682 var Norra och Södra Åsbo förenade i en domsaga. År 1691 tillkom även Bjäre Härad. Under den danska tiden hade Norra Åsbo haft sitt tingsställe i Stidsvig. År 1683 flyttades tingsstället till Klippan där ett nytt tingshus uppfördes.

Från mitten av 1800-talet hade även Södra Åsbo sitt tingsställe i Klippan. År 1823 uppfördes ett tingshus och de tre häraderna Norra och Södra Åsbo samt Bjäre bildade en gemensam domsaga. År 1878 beslutades att Norra Åsbo skulle bli en egen domsaga. Klippan växte betydligt i storlek som samhälle kring sekelskiftet 1900. Vid denna tid hette orten Åby-Klippan, först år 1925 ändrades namnet till Klippan.

Under 1950-talet skedde omfattande förändringar gällande kommunindelningen i Sverige. År 1952 uppfördes ett nytt tingshus i Klippan som låg på samma plats där det gamla huset hade legat. År 1971 trädde tingsrättsreformen i kraft. Reformen innebar att häradsrätter och rådhusrätter ersattes av tingsrätter. År 1974 ändrades domstolens namn från Norra Åsbo tingsrätt till Klippans tingsrätt.

Källa: Domsagohistorik, Klippans tingsrätt, del av Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007, av Elsa Trolle Önnerfors